Visste du att...
mjölkkornas kalvar växer upp utan mamma?De tas ifrån kon direkt efter födseln för att tillbringa sina första veckor i livet ensamma i en box på en dryg kvadratmeter.
Varje år dödas omkring en halv miljon kor, kalvar & tjurar i Sverige.
De flesta av dom kommer från mjölkindustrin - två tredje delar av nötköttet kommer från "uttjäna" mjölkkor & deras kalvar.
För att korna ska producera så mycket mjölk som möjligt under sin livstid måste de föda en kalv varje år.
Kalven blir till genom insemination. Efter det mjölkas korna i tio månader,
samtidigt som de är dräktiga i nio månader innan de föder nästa kalv.
Kalvarna tas från korna kort efter födseln - även inom ekologisk produktion - för att mjölken ska gå till mejeriet istället.
Mjölkkor har avlats till att producera upp till 50 liter mjölk varje dag.
Det sliter hårt på dom & gör dom sjuka. Det naturliga hade varit 5 - 10 liter per dag.
Den kraftiga mjölkproduktionen bidrar bland annat till att var tredje ko drabbas av juverinflammation.
Kor har rätt att komma ut på sommaren, men inte tjur eller kalvar.
Enligt djurskyddsbestämmelserna ska kor få vistas ute minst sex timmar per dygn under 2 - 4 månader om året
(beroende på landsdel). REsten av tiden är korna inomhus, & hälften av dom står då dessutom fastbundna.
Visste du att...
99 % av grisarna aldrig får komma ut?Det finns fem gånger så många grisar som hästar i Sverige, men hur ofta ser du en gris i en hage?
Grisarna syns inte, för 99 % av dom för aldrig komma ut.
Istället lever de inomhus i trånga boxar, där tio grisar, som väger runt hundra kilo, kan trängas i en box på nio kvadratmeter.
Golven är hårda & de aktiva, nyfikna grisarna har ingen möjlighet att böka eller rulla sig i lera.
Sysslolöshet, trängsel & konkurrens leder till att grisarna stressas.
Varannan gris har början till magsår när de slaktas & 12 % har fullt utvecklade magsår.
Många utvecklar också beteendestörningar, som att bita av varandras svansar.
Smågrisarna tas från sin mamma vid en månads ålder & de får aldrig träffa henne igen.
Aveln har lett till att varje sugga föder enormt stora kullar på uppemot 15 ungar - en naturlig kull är runt fem kultingar.
Att föda så många ungar sliter hårt på suggorna. De blir avmagrade & uppemot var tredje sugga får liggsår av de hårda golven.
Varje år slaktas tre miljoner grisar i Sverige. De är då inte äldre än sex månader & långt ifrån fullvuxna.
På slakteriet hissas de ner i koldioxid som gör dom medvetslösa, men först efter att de kämpat för sitt liv i 10 - 20 sekunder i den smärtsamma & ångestframkallande gasen. Sedan skärs halsen upp & de förblöder.
Visste du att...
"frigående" betyder stora stallar med tusentals hönor som aldrig får gå ut?Alla hönor i äggindustrin - ekologisk eller inte - börjar sina lic i en kläckningsmaskin.
Kycklingarna får aldrig träffa sina föräldrar eller andra äldre fåglar.
Eftersom tuppar inte lägger ägg sorteras tuppkycklingarna ut direkt efter kläckningen & mals ner levandes i en kvarn.
De har inget värde för varken ägg- eller köttindustrin. I köttindustrin används andra raser som växer snabbare.
Över 15 000 tuppkycklingar dödas på det sättet varje dag i Sverige.
Mer än var tredje värphöna i Sverige - totalt över två miljoner hönor - tillbringar hela sitt liv i en bur.
En vanlig burtyp är lite drygt en halv kvadratmeter stor & rymmer åtta hönor.
Ytan per höna är mindre än ett A4-papper.
"Frigående" värphönor lever i enorma grupper på tusentals individer.
De bor trångt; nio hönor per kvadratmeter i stall som kan rymma över 10 000 djur.
I så stora grupper är det omöjligt för hönorna att bilda flock eller ha några sociala relationer - de är ensamma mitt i trängsel.
En modern, hårt avlad höna lägger över 300 ägg om året. Naturligt hade hon lagt en tiondel så många.
Den höga produktionen gör hönorna sjuka. Bland annat drabbas de av äggledarproblem.
Värphönor får leva ett & ett halvt år innan de körs till slakt eller gasas ihjäl på gården.
På slakteriet hängs hönorna upp i benen vid fullt medvetande, vilket är obehagligt & kan göra mycket ont.
Efter det doppas deras huvuden ner i ett strömförande vattenbad innan halsen skärs upp.
Visste du att...
80 miljoner kycklingar har ont i benen för att de växer alldeles för fort?De kycklingarna som föds upp för kött har avlats till att växa extremt snabbt &
när de slaktas väger de redan närmare två kilo trots att de bara är fem veckor gamla.
Många kycklingar får ont i benen för att de växer alldeles för snabbt.
I en svensk studie hade 15 % av kycklingarna försämrad rörelseförmåga.
Det betyder att ca 12 miljoner kycklingar varje år har svårt att gå- & mycket ont - på grund av sina tunga kroppar.
Ungefär 80 miljoner kycklingar dödas i Sverige varje år.
Slakten sker antingen på samma sätt som för hönorna i äggindustrin; genom upphängning i de redan ömma benen
eller genom gasning med koldioxid på slakteriet.
Varje år dör omkring 150 000 kycklingar i fullastade transportbilar på vägen till slakteriet.
Visste du att..
det är vetenskapligt bevisat att fiskar kan känna smärta?Svindlande 19 miljarder fiskar dödas varje år i det svenska yrkesfisket.
Fiskarna dör på det mesta plågsamma sätt man kan tänka sig - genom kvävning, klämning & tryckskador.
Ytterligare 3 - 4 miljoner fiskar föds upp i så kallade fiskodlingar i Sverige, där hundratusentals laxar
& regnbågar trängs ihop i gigantiska dammar eller burar i havet.
De stressas svårt av trängseln & av transporter & slakt.
Att fiska ses som ett oskyldigt nöje, men vi skulle inte drömma om att gå ut & "fågla" eller "ekorra" med spö, krok & bete. Vad är egentligen skillnaden?
Att fiskar hamnar på undantag kan bero på att vi har svårt att identifiera oss med dom. Vi kan inte tolka deras signaler.
Ett djur, & även en människa, som saknar ansiktsuttryck har mycket ont.
Det är vetenskapligt bevisar att fiskar kan uppleva smärta & stress.
Källa: djurens rätt häfte "vad djuren inte kan berätta" som kan beställas helt gratis här, bland annat gratis-material.
